Undrar ibland när tårarna skall ta slut? Men dom tar nog aldrig slut. Samtidigt som det gör ont att gråta så vill jag fortsätta gråta.
”Om tårarna tar slut – glömmer jag Jakob då?” Sådana knasiga tankar surrar förbi när jag gråter och är då glad att jag gråter.
Det gör ont men behöver göra det.

Behöver gå ut och tanka lite sol nu. Kallt idag men det funkar med tjock tröja på också. Kokar mig nog en kopp kaffe att ta med ut på altan också.

Coldplay hörs från rummet intill.
Musik kan betyda så mycket. Ibland som bränsle eller stämningshöjare ibland som förtydligande av känslor.
Gråta till, sakna till, drömma till, minnas till.
På något vis hämtas kraft från musiken.
”Fix you” gör mig lite ledsen samtidigt som den ger något fint… Det är jag tacksam för.

”Ny” musik är bäst.
Psalmer är värst… det har varit en pärs i kyrkan nu med advents och julsångerna. Tur att julen är över! Eller ja, nästan, ett julspel på trettondagen var det visst också. Då blir det till att bita ihop, igen.

Hur fungerar det där med personlig integritet egentligen, det funderar jag på. Behöver jag integritet även om det inte finns något att dölja? Behövs mer eller mindre integritet över tiden – beroende på vad som händer runt omkring? Vad händer om jag möts med för lite respekt för min personliga sfär? Är det då jag flippar? Hur gör jag för att hantera tillvaron så jag inte är i behov at så stor integritet? Tja sådana funderingar ägnar jag denna höst lördag åt. ..
Det blev förövrigt en biltur till graven via blomster affären idag så nu är där snyggt och fint.

leva.typepad.com/malin/2010/03/ibland-beh%C3%B6ver-du-ta-en.html

Här kommer bilderna jag lovade. Den härliga sommardagen killarna spenderade i optimisten.

Visst ser det härligt ut!

---

Nöjda barn och stolta föräldrar idag. Tredjeplatspokal till seglaren. Två vinster på två matcher och två medaljer för fotbollsspelerskan.
Själv har jag gräddat våfflor idag så jag är nöjd för ett tag framöver…

Tackar som frågar, det är som vanligt. Jag gråter ofta. Ibland är jag trött, då orkar jag inte gråta.
Det händer också att jag skriker ut min sorg. Passar på när jag är ensam i huset. Det hände nyss. Katterna tittar så konstigt på mig då och jag skrattar till innan det övergår till gråt. Tusen svordomar passerar i mitt huvud.
Så är det och kan inte vara på annat vis.

Nu skall jag grädda pannkakor, vispa grädde och ordna en mysig kvällsfika. Snart kommer seglarbarnen hem från svagvindsträningen.

Här har jag varit hela veckan

Skönt att va på havet får jag säga. Segelbåt ska det va – det blir ett extra moment skojsighet där på havet där vi trivs så bra.

Har saknat bloggandet lite, tänkt i bloggrubriker ibland och kanske kan dessa ämnen dyka upp så småningom om jag skulle får bloggtorka…

Här har Johanna fått sin första markrill, tyvärr fastna den inte på bild. Kan bero på att fotografen stod till rors och inte kunde fånga fiskare och fisk på samma bild. Vi åt upp fisken till lunch samma dag. Smakade mums!

Så här ser tjusiga segelbåten ut, förtöjd på Lindholmen.

Ibland släppte jag rodret till de andra.

Vi försökte ta ett familjekort med självutlösaren när vi var på Vinga, det gick sådär… Men kanske ska det vara såhär, en suddig familj i bakgrunden…