Kategoriarkiv: Dikt

Så bra om att vara stark

Att vara stark är inte,
att aldrig falla,
att alltid veta,
att alltid kunna.

Att vara stark är inte,
att alltid orka skratta,
att hoppa högst,
eller vilja mest.

Att vara stark är inte,
att lyfta tyngst,
att komma längst,
eller att alltid lyckas.

Att vara stark är,
att se livet som det är.
Att acceptera dess kraft,
och ta del av den.
Att falla till botten,
slå sig hårt,
och alltid komma igen.

Att vara stark är,
att våga hoppas,
när ens tro är som svagast.

Att vara stark är,
att se ett ljus i mörkret,
och alltid kämpa,
för att nå dit.

Jag finns här

Jag var rädd

Jag hade letat
Jag hade sökt och funnit
Jag hade hittat den jag var
Jag var ingen annan

Jag hade min längtan
Jag hade min rätt
Jag hade min lust

Jag var jag
Jag var stolt
Jag var en stolt kvinna
Jag var här
Jag hade hittat vem jag var

Allt jag hade fanns här inom mig

Finns här inom mig…


Och så diggar jag Ainbusk

Mer av samma sak

För jag hittade detta ordspråk som gick i mitt föregående tema, måste få dela med mig.

”Motsatsen till kärlek är inte hat, det är likgiltighet.
Motsatsen till konst är inte fulhet, det är likgilighet.
Motsatsen till hopp är inte uppgivenhet, det är likgilighet.
Och motsatsen till liv är inte död, det är likgiltighet.”

Och så saknar jag Jakob hela tiden på alla tänkbara och otänkbara sätt en mor kan sakna sitt barn…

A Mother’s Day Wish From Heaven

Dear Mr. Hallmark,

I am writing to you from heaven,
and though it must appear
A rather strange idea,
I see everything from here.

I just popped in to visit,
your stores to find a card
A card of love for my mother,
as this day for her is hard.

There must be some mistake I thought,
every card you could imagine
Except I could not find a card,
from a child who lives in heaven.

She is still a mother too,
no matter where I reside
I had to leave, she understands,
but oh the tears she’s cried.

I thought that if I wrote you,
that you would come to know
That though I live in heaven now,
I still love my mother so.

She talks with me, and dreams with me;
we still share laughter too,
Memories our way of speaking now,
would you see what you could do?

My mother carries me in her heart,
her tears she hides from sight.
She writes poems to honor me,
sometimes far into the night

She plants flowers in my garden,
there my living memory dwells
She writes to other grieving parents,
trying to ease their pain as well.

So you see Mr. Hallmark,
though I no longer live on earth
I must find a way,
to remind her of her wondrous worth

She needs to be honored,
and remembered too
Just as the children of earth will do.

Thank you Mr. Hallmark,
I know you’ll do your best
I have done all I can do;
to you I’ll leave the rest.

Find a way to tell her,
how much she means to me
Until I can do it for myself,
when she joins me in eternity.

JODY SEILHEIMER

Bön

Ljuset kommer tillbaka.
Varje år är vi med om samma under.
Från mörker till ljus.
Gud, låt ditt ljus lysa upp mitt inre,
så jag ser hur jag vill leva,
så jag förstår vart jag är på väg.

Annika Borg

Har hjärnan krymt?

Det e mycke nu… eller är det kapaciteten som är mindre? Det var länge sen jag kännde att jag hade full koll. Ibland är det nästan noll koll. -Nej så allvarligt är det inte men det är helt klart inte bra. Har svårt att hålla många bollar i luften samtidigt, det bästa är om det bara är en boll i taget. Undrar om det skall vara såhär? Jag blir väl en otrevlig typ av bara farten.
Egentligen är det otroligt tråkigt att bara ha en boll i luften. Det är ju gôtt när det händer lite grann och livet inte står still men den funktionen i mig är nog försvunnen. Att gå omkring och va hård och kantig mot de människor jag möter är inget som känns bra. Var finns medicinen? Jag vill inte höra ”tiden” som svar på den frågan! Även om svaret finns i framtiden.

Ligger mina prioteringar rätt? Det är också svårt att veta nu när det bara går att tänka på en sak i taget. Hinner jag med det som är viktigt? -Jag hoppas det för tiden rusar iväg. Tiden är en fiende var det någon som sa idag på radion men så hårt vill inte jag uttrycka det. Livet är i tiden, sen kommer Evigheten och den ser jag fram emot, Men först måste jag leva livet…så rät jag bara kan.


Giv oss
ett rent sinne
att vi må se dig,
ett ödmjukt sinne
att vi må höra dig,
ett kärlekens sinne
att vi må tjäna dig,
ett trons sinne
att vi må leva dig.

Dag Hammarsköld