Knaggligt är livet. Det går upp och ner, ibland är jag ledsen ibland är jag glad, ofta är jag arg. Just nu är jag trött.
Konstaterade idag att jag inte stryker medhårs i alla läge längre. Jag tror att jag tycker det är bra. Jag är jag.
Oj så mycket jag det blev. Så är det ju inte bara – är ju en del av sammanhangen runt mig och det känns bra.
Pilgrimsvandrat i helgen. Skoj, en promenad i nära tre timmar från kyrka till kyrka. Skojsigheter att hamna på med en konfirmand i familjen.
Mest imponerad var jag av att lilla gumman orka följa med hela vägen med humöret i topp.
