Snöar in på ord och uttryck ibland. Mitt senaste är ”Jag har klättrat över klagomuren”. Dvs det prövningar och elände jag dagligen kan tänkas råka ut för är bara SÅ futtigt i jämförelse med STORA SORGEN så det är ingenting att gnälla eller klaga över. Naturligtvis är jag inte för den skull likgiltig, hemska tanke.
Går just nu ganska bra att leva enligt denna devis.