Bön

Nu när den som stod mig nära är borta,

är det höst varje dag i mitt liv.

Blåsten letar sig in överallt och gör mig frusen.

Regnet kyler ned hela mig.

Dagarna är korta och mörkret upptar mina tankar.

Jag vill inte leva så.

Jag vill kunna leva med saknaden.

Jag vill kunna känna all sorg, utan att falla ned i en avgrund.

Gud, hjälp mig med denna isande tomhet.

Hjälp mig att bära förlusten, som förmörkar hela mig.

Gud, var mitt ljus dessa dunkla dagar.

Var den friska luften som syresätter mitt blod och min ande.

Annika Borg

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s