Idag ”strålar” det inte om mig just.
Lilla gumman har feber och det händer inte mycket.
Det lilla jag försöker röstas ner och jag vill bara att dagen skall ta slut…
Läste GP idag om Anna-Stinas kamp mot sin sjukdom och hur hon tillslut fick göra änglarna sällskap. Har så lätt att vara medkännande och tårarna rinner. Tänker på Jakobs kamp och alla dagar vi tillbringat på sjukhus. Inte var det så roliga dagar men de var bra mycket bättre än de som vi har nu.