Ibland hamnar jag i diket

Det har gått ett och ett halvt år nu. Jag kan idag skriva som jag skrev i mitt första blogginlägg. Hur har det gått till? Det är lika smärtsamt idag som då. Dag läggs till dag.

Gick ikväll loss på trädgården i över två timmar. Gräset hade hunnit växa kämpahögt så det var bara att hugga i.  Röjde även i hörnet där brännässlorna huserar. När jag sedan krattade i mitt ursinne så kom tårarna. Många tårar, arga tårar, förtvivlade tårar. Jag var helt själv ikväll och det var nog bra att jag inte blev ”störd”.


Idag har jag varit i hela backen. Fram och tillbaka i samma sekund. Både toppen och botten. Just idag även bildligt talat när jag ”lite små stressad” gjorde en felbedömning och hamna i diket. Satt där en liten stund och begrundade mitt elände. Fick naturligtvis hjälp inom kort och kom upp på vägen igen. Parkerade bilen och fortsatte till fots.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s