Rödfärg i penseln

Nu målar vi husfasad, foder och fönster.
Barnen förvånat; ”-Ska fönstren vara röda?”
Förädrar; ”-Ja, vad tycker ni? Blir det bra?”
Barnen; ”-Hm…”

Så här har det sett ut i 15 år;

Efter en strykning blir resultatet såhär;

Det känns som huset blir äldre men vi vill nog  ha det såhär – har pratat om dessa färger sen vi målade huset första gången. Den röda kulören är vi inte helt klara med, kanske blir det lite, lite ljusare i nästa strykning.
Japp, första strykningen är klar på tre fönster av husets totala antal tjugotre. Sen har vi hela huset och garaget… Så nog vet vi vad vi gör när vi tröttnar på strand, båt och bad.

Sommar 24 timmar, när skall jag sova?

Sommar, sol och varma vindar – det kan inte bli mycket datortid då eller? Dagen räcker inte till. Vill inte gå och lägga mig… All tid just nu är så härlig och det gäller ju att passa på.

Tidig sommarmorgon är fint, har gått upp före sex två gånger den här veckan och det är verkligen inte likt mig. Lite morgongympa på balkongen i morse… tur att det inte finns grannar åt det hållet!

Mitt på dagen – naturligtvis härligt. Varmt och gott, söka skugga eller fläkt för att inte svettas för mycket.

Eftermiddag, avslappnat och gott. Ett kvällsdopp sitter kanon.

Kvällen kommer med lagom temperatur för att leka eller stöka i trädgården. Ljuset underbart.

Sena kvällen – kvällsrond i trädgården – tyst och fint, slänger till blommorna lite vatten och bara vara där just då.

Och så ofta Jakob finns med mig i tanken. Varför får han inte vara med livs levande? Varför, varför, varför?

Utvärdering

Cyklade till jobbet idag för första gången – två mil långt.

-Massor av (nåja) frisk luft samt solsken
-Veckans motion avklarad
-Känner mig nöjd med mig själv
-Skönt med en tidig sommarmorgon
-Trevligt med sällskap halva vägen

-Gå upp ur sängen tidigare (jag är INGEN morgonmänniska)
-Aj i baken (det var ganska skönt att det kom uppförslut ibland så jag kunde stå upp och cykla)
-Tar tid, kan bara göras sporadiskt när tid finnes


Övriga kom ihåg till nästa gång är att ta med iPod eller radion i telefonen, sänka cykelsadeln en liten bit och köpa en ny hjälm. (Kände mig som Stig-Helmer i dag.)

Vecka 25

Här har jag varit hela veckan

Skönt att va på havet får jag säga. Segelbåt ska det va – det blir ett extra moment skojsighet där på havet där vi trivs så bra.

Har saknat bloggandet lite, tänkt i bloggrubriker ibland och kanske kan dessa ämnen dyka upp så småningom om jag skulle får bloggtorka…

Här har Johanna fått sin första markrill, tyvärr fastna den inte på bild. Kan bero på att fotografen stod till rors och inte kunde fånga fiskare och fisk på samma bild. Vi åt upp fisken till lunch samma dag. Smakade mums!

Så här ser tjusiga segelbåten ut, förtöjd på Lindholmen.

Ibland släppte jag rodret till de andra.

Vi försökte ta ett familjekort med självutlösaren när vi var på Vinga, det gick sådär… Men kanske ska det vara såhär, en suddig familj i bakgrunden…

Volvo Ocean Race

Då har vi gjort Marstrand och Volvo Ocean Race. Det var ju helt nödvändigt nu när de gör stopover så nära. Vi har ju seglat online och följt det hela vintern.
Vädret var ju jättebra idag, solsken och inte för varmt. Tur att det inte regnar varje dag.

Det var mycket människor på Marstrand idag, det tycker jag är roligt.

Vi tittade på båtarna, strosade på kajen, åt en räkmacka på värdshuset med en (eller två) fatöl – gott. Vi har ju semester nu så det känns jättebra att gotta sig

Såg en snygg röd Puma keps, vet vem som skulle gillat den… Tror att vi haft den med oss från Marstrand om Jakob varit med.

Johanna med godis i högst hugg och iförd sin nya, nyss inköpta gröna jacka.

Nu åker vi hem. Det är hög tid att packa – imorgon bär det iväg med segelbåt.

Skolavslutningar

Skolavslutningarna är avslutade – det känns skönt. Naturligtvis kommer stundtals en ledsen klump i halsen vid dessa tillställningar samtidigt som jag är glad för de andra barnen. ”Den blomstertid nu kommer” är jobbig… då går jag ifrån… När femteklassarna på Markus skola sjöng en mix av Ted Gärdestads fina låtar blev det också svårt. Hans låtar är så sorgliga för mig och så var det just jämngamla barn till Jakob (om än inte Jakobs klass).
Viss sorg vill jag ha och kan inte vara utan men skolavslutningssorg kan kvitta.

Skolavslutning på Jakobs skola behövde vi inte gå på i år. Minns förra året när vi var där, så konstigt vi tyckte det var att hans namn aldrig nämndes. Vi liksom väntade på det då. Det skulle väl vara soligt och glatt, inga tråkigheter nämnas… men jag tror det var ett fel beslut. De var väl lätt räknade på den skolgården som inte tänkte på Jakob när de såg hans klass eller oss i familjen som var där för storebrors skull. Ett litet ord (eller sång) hade varit på sin plats.
Nu blev det som det blev, ingen idé att fundera över det längre.

Många mackor får det bli

Nu vet jag att en tonåring kan äta har mycket bröd som helst… Jag köpte hem riktigt rejält idag och nu är det nästan slut. ”-Om du vill ha mer nu så får du äta det grova brödet annars får du förstoppning!” sa jag med ett skratt nyss.
En lösning kan ju vara att bara köpa typ Danskt rågbröd… men det är nog inte så populärt kan jag tänka.

Nej det får bli en mix med bröd av varierande ‘styrka och smak’. Barnen skall lära sig att äta allt och det är bara att inse att det går ‘gubbar åt’ nu för tiden.
Hade allt varit som det skulle vi snart haft två tonåriga grabbar i huset, tänk vad bra de kunde ha haft det tillsammans Blir sorgsen när jag tänker på hur det kunde ha varit men vill ändå tänka så. Framtidsplanerna vi hade förr som inte kan bli är ju också minnen att ta till vara.

Hur mycket bröd kan en tonåring äta?

Köpte i tisdags fyra stora ganska mastiga bröd. De är totalt borta på fredag morgon. Fick ta till nödbröd från frysen på. Dessutom fick Johanna ett paket med ”mormors-kage-bröd” i onsdags. Hon var så glad i det men var ju lite sjuk med ont i örat på kvällen så hon åt bara en smula. På torsdag morgon vill hon ha men då var det slut!!!
Varken jag eller gubben äter några mängder bröd… så vem är den skyldige?
Måste vara han som i morse sa MAMMA DU MÅSTE KÖPA BRÖD! Jag frågade då om han inte ville baka lite idag men fick inget svar. Fick själv sätta en deg för jag vill inte köra extra till affären.

Mormor, läser du detta så ta det som en beställning. Jag kan skicka med jäst och mjöl på fredag.

Vi gav oss ut på havet på eftermiddagen. Det var ingen värme just men skönt ändå med lite havsluft i lungorna.

.

Vi är ju alltid välkomna till denna bryggan 🙂

Här kan vara en stund och grilla oss en middag. Nationaldag idag så det får bli rabarberpaj till kaffet också.


Johanna letar musslor till krabbfisket i sumpen.
Visst ser det ut som det är härligt väder… men det var ganska kyligt idag faktiskt.


Ja, visst kan vi roa oss och leva ett liv trots sorger och bedrövelser men det är på något sätt ”lite falskt” om ni missförstår mig rätt… Det är bara att vänja sig det är så det är. Det får bli ärligt på ett annat vis en annan gång.

Hela familjen men vi är en för lite

Visst, timmen är sen och jag är trött men jag tar några minuter här för att lugna ner mig och reda ut tanketrådarna. Allt hamnar inte på pränt men även det osagda eller i detta fall oskrivna blir behandlat och sorterat.
Någon stor ordningsman är jag inte men det får duga som det är.

Har varit på segelklubben i kväll hela familjen. Det var en ”gemensamhetsafton” med de yngre grupperna och de större barnen. Staffett race med barn och vuxna. Kul att titta på och vara med på. (En stackars mamma gick i plurret när optimisten välte) Gemenskap på bryggan med lite nya kändisar. Kändes bra. Pratade med en mamma om våra barn och då kom ju Jakob med på ett hörn också. Helt naturligt och så rätt.

Johanna lekte på bryggan med andra barn men blev nog lite ”urblåst” i huvudet – hon hade ont i örat när vi åkte hem. Somnade med hjälp av en Ipren. Hoppas det inte blir mer ont!

Igår kväll var vi hela familjen på Solrosens 10-års jubeleum. Vilken fest det var. Vi stannade tiden ut…
Många ”gamla” kändisar att språka med, minnen att tänka tillbaka på och kort att titta på. Solrosen var ju absolut en stor del av alla våra barns liv när det var yngre och så även Jakobs. Härligt har de haft det där.
Känt folk vet ju vad som hänt… kan ju kännas bra att alla vet… en del frågar hur det är… det finns inget bra svar… andra säger ingenting… men en blick kan säga mycket ändå…
så få ändå som pratar OM Jakob… varför då?… rädda?.. Det är ju inte så att vi blir påminda! Vi får väl fortsätta själva då att prata om Jakob… Det är ju ett sätt att ha honom kvar…