Jag blir nog gammal…

Mina tillkortakommande ger mig skäl att vara kvar här på jorden och lära mig lite mer. Jag skall acceptera mina brister och vara snäll mot mig själv trots att jag känner att jag gör sånt som inte är riktigt rätt. Då får jag en inre frid. Människor i min närhet kan älska mig ännu mer för att jag erkänner och arbetar med mina brister.

Ja, ni hör, jag har läst ”klok” bok.

Jag blir mest trött och arg på mig själv när jag tabbar mig. Om det var någon gång ibland så kanske jag kunde vara sådär klok som det står i boken MEN det är ju hela tiden, hinner inte rätta till en miss förrän nästa kommer.

Glömmer att göra och säga saker, glömmer VIKIGA saker, tänker fel, miss hit och miss dit, gör ofta fel för att jag inte tänker efter. I sista kategorin finns många tokiga exempel; äggen som skall bli nya kycklingar hamnar i sockerkakan. Mums. Jag filmar ny film mitt upp i värdefull annan film… Det är svårt att arbeta med sådana här ”brister”. Hur gör man/jag?
Acceptera mina brister får jag väl klara av. Det finns något som är mycket, mycket svårare att acceptera….

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s